An Evening of Compassion, Community, and Conversations About Mental Health – with Tim Bergling Foundation

Which emoji best describes how you are feeling right now?

A chart featuring twenty-four different figures appeared on the screen as Alexandra Björnsson and Joanna Stassos Wolf from Tim Bergling Foundation hosted a digital gathering in collaboration with Henrik Lundqvist Foundation. For a moment, the Zoom room fell silent before Alexandra and Joanna asked us to call out, all at once, the number of the emoji that best reflected how we were feeling in that moment.

“One, two, three…”

“FOUR!”

I chose number four — a figure with hollow eyes and a straight line for a mouth. Not exactly an uplifting expression, perhaps, but it reflected how I felt at the time after far too little sleep the night before.

It became the evening’s first exercise: a simple yet effective check-in designed to help us express how we were feeling without having to explain ourselves in detail. Alexandra and Joanna shared that they often use similar exercises during their presentations to make emotions easier to talk about within a group setting. And it truly worked. Within just a few minutes, the conversation had become both personal and open.

Following the introduction, we learned more about Tim Bergling Foundation and the foundation’s work surrounding youth mental health. Through education, dialogue, and collaboration with other organizations, the foundation works proactively to prevent mental health issues among children and young people while creating greater openness around topics that are often difficult to discuss.

The meeting was interactive from beginning to end and centered around our own experiences and reflections on mental well-being. One of the exercises focused on compassion — what the concept means to us personally and how we can become better at recognizing both our own emotions and the emotions of others. The discussions created space for reflection, but also for connection through shared experiences.

During the evening, we were also introduced to “The Mental Health Plate Model,” a framework illustrating the different elements that need to exist in balance for us to feel mentally and emotionally well. Unlike the traditional food plate model, which focuses on what we eat, this model focuses on what we fill our lives with: sleep, recovery, physical activity, relationships, focus, and time for activities that give us energy.

Together, we reflected on which areas of our lives felt balanced — and which ones were missing. For me personally, it became a valuable opportunity to pause and gain perspective on how I live my everyday life and what I choose to prioritize.

We also participated in a so-called “stress check-in,” where we placed ourselves in either a green, yellow, or red zone depending on how we were feeling. Most of us landed in the yellow zone: a middle ground where life overall functions relatively smoothly, yet stress and imbalance still make themselves felt. It became an important reminder of how common it is to carry more beneath the surface than others may realize.

The session concluded with a conversation about emotions — why we have them, how we manage them, and how we can support others during difficult moments in life. We spoke about joy, anger, worry, and fear, but also about the importance of having the courage to ask the people around us how they are truly doing.

Sometimes, the simplest things can matter the most.

Showing compassion does not always have to mean finding the perfect words or solutions. Often, it is enough for someone to simply feel seen and heard.

As the evening came to an end, Alexandra and Joanna left us with a strong sense of hope and optimism for the future. It was difficult not to feel proud to be part of a community working toward something so fundamentally important — everyone’s right to well-being.

Written by VPE Pilot participant Albert Hjalmers (24 years old)
Member of Youth Council, Tim Bergling Foundation
Young Ambassador, Henrik Lundqvist Foundation

En kväll om psykisk hälsa, medkänsla och gemenskap – med Tim Bergling Foundation

Vilken emoji beskriver bäst hur du mår just nu?

En karta med tjugofyra olika figurer visades upp på skärmen när Alexandra Björnsson och Joanna Stassos Wolf från Tim Bergling Foundation bjöd in till ett digitalt möte tillsammans med Henrik Lundqvist Foundation. För ett ögonblick blev det tyst i Zoom-rummet innan Alexandra och Joanna bad oss ropa ut numret på den emoji som bäst beskrev vårt mående just då.

”Ett, två, tre…”

”FYRA!”

Jag valde nummer fyra — en figur med tom blick och ett rakt streck till mun. Ingen särskilt upplyftande syn kanske, men det speglade hur jag kände mig just då efter alldeles för lite sömn natten innan.

Det blev kvällens första övning: en enkel men effektiv check-in för att sätta ord på sitt mående, utan att behöva förklara mer i detalj. Alexandra och Joanna berättade att de ofta använder liknande övningar i sina föreläsningar för att göra känslor mer lättillgängliga i rummet. Och det fungerade verkligen. På bara några minuter hade samtalet blivit både personligt och därför också mer öppet.

Efter inledningen fick vi en introduktion till Tim Bergling Foundation och stiftelsens arbete för ungas psykiska hälsa. Genom utbildning, samtal och samverkan med andra organisationer arbetar stiftelsen för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga och skapa större öppenhet kring frågor som ofta är svåra att prata om.

Mötet var interaktivt från början till slut och kretsade kring våra egna erfarenheter och tankar om psykiskt välmående. Ett av momenten handlade om medkänsla — vad begreppet betyder för oss och hur vi kan bli bättre på att uppmärksamma både våra egna och andras känslor. Samtalen skapade utrymme för reflektion, men också för igenkänning i varandras erfarenheter.

Under kvällen fick vi även ta del av ”The Mental Health Plate Model”, en modell som illustrerar vilka delar som behöver existera och dessutom vara i balans för att vi ska må bra. Istället för tallriksmodellen, som fokuserar på maten vi äter, handlar den här modellen om vad vi fyller våra liv med: sömn, återhämtning, fysisk aktivitet, relationer, fokus och tid för sådant som ger oss energi.

Tillsammans fick vi fundera över vilka delar som fungerade bra i våra liv — och vilka som saknades. För mig blev det ett värdefullt tillfälle att stanna upp och få perspektiv på hur jag faktiskt lever i min vardag och vad jag prioriterar.

Vi gjorde också en så kallad ”stress check-in”, där vi placerade oss själva i en grön, gul eller röd zon beroende på hur vi mådde. De flesta av oss hamnade i den gula zonen: ett slags mellanläge där livet i sin helhet fungerar friktionsfritt, men där stress och obalans ändå gör sig påminda. Det blev en viktig påminnelse om hur vanligt det är att bära på mer än vad som syns utåt.

Föreläsningen avslutades med ett samtal om känslor — varför vi har dem, hur vi hanterar dem och hur vi kan stötta andra när livet känns svårt. Vi pratade om glädje, ilska, oro och rädsla, men också om vikten av att våga fråga människor i vår närhet om hur de faktiskt mår.

Det enkla kan ibland vara det viktigaste.

Att visa omtanke behöver inte alltid handla om att hitta de perfekta orden eller lösningarna. Ofta räcker det långt med att någon känner sig sedd och lyssnad på.

När kvällen avslutades lämnade Alexandra och Joanna oss med en stark känsla av hopp och framtidstro. Det var svårt att inte känna stolthet över att få vara en del av ett sammanhang som arbetar för någonting så fundamentalt viktigt — allas rätt att må bra.

Written by VPE Pilot participant Albert Hjalmers (24 years old)
Member of Youth Council, Tim Bergling Foundation
Young Ambassador, Henrik Lundqvist Foundation